Tie pohjoiseen

Jag har idag sett på bio en av de bästa filmerna jag sett på länge, nämligen Tie pohjoiseen. Den handlar om en far och en son, Leo och Timo, som inte träffats på 35 år och deras resa genom Finland tillsammans, från Helsingfors (?) till Lappland. Storyn är mycket rörande, skådisarna de bästa och bra musik. Ett välfungerande koncept alltså.

Medelåldern i salongen var 45+, tror jag, men det kanske är så på söndag-eftermiddagar, varjefall med de här herremännen på vita duken.

Samuli Edelmann har varit min absoluta favoritartist sedan han kom tvåa i den finska Eurovisionsuttagningen 1991, med låten Peggy. Jag smalt, trots att jag bara var tio år :) Gillade hans röst massor, och så var han ju så snygg ju! Han utseende har kanske inte varit det mest snygga genom åren, efter att han gick massor upp i vikt till filmen Häijyt för redan länge sen, men visst har han ju alltid varit en så stilig karl! Och hans musik! Hemma i min skivsamlig finns mest bara Samulis musik. Har gillar allt han gjort allt från 90-tal till psalmskivorna och skivan han gjorde tillsammans med Jippu. Den är en av favoritera. Har varit två gånger på hans konserter i Åbo, känslosamma upplevelser. Tror jag sett alla filmer han varit med i, utom Mission impossible som väl var den senaste (där spelade han en svensk gangster tillsammans med Michael Nyqvist om jag inte förstått helt fel…). Då Samuli ler på vita duken, känns det som om hela världen ler :) Cheesigt, I know, men så är det :)En av favoritfilmerna är Minä ja Morrison. Superbra!

Och Vesa-Matti Loiri, han är absolut en av de bästa skådisarna vi har här i Finland. Uuno Turhapuro -filmerna kan man se om och om igen (om man gillar finsk humor alltså, vilket jag ju gär :) ). Hans musik däremot är ibland ganska svår att förstå, man kan inte alltid kalla det att sjunga det han gör på scen. Men det han gör, gör han med äkta känsla. Och i den här filmen var han helt suverän. Han slog faktiskt t.o.m. Samuli :)

Tie pohjoiseen är väl en dramafilm, men skrattade nog riktigt gott några gånger, t.ex. då Timo sprang av och an då han skulle visa till sin dotter hur man får en drake att flyga :)

Sen till diabetesen! Både far och son i filmen har diabetes. Timo väl typ 1, eftersom han berättade i filmen att han fått det som 12-åring. Men med Leo vet jag inte. Han är en äldre mycket överviktig man, så kanske det lika bra kan vara typ 2 då? För det första förstod jag inte alls vad diabetes hade för roll i den här filmen? Kanske bara att visa att de har ett speciellt band? I don´t know. Men det är dumt att blanda in diabetes i film om man inte kan göra det realistiskt, tycker jag. I början av filmen kunde man se hur de båda stack insulin i magen några gånger, men inte sen mera. Båda stack genom blusen (som jag förstått att är ganska vanligt bland män, eller?), men att sticka genom en vit kostymskjorta är ju inte så smart, för lite blöder det ju ändå… Timo förvarade sin insulinpenna i kylskåpet, stack direkt därifrån. I verkligheten skall insulinet som man sticker vara av rumstemperatur. En blodsockermätare såg man inte i filmen över huvud taget. Deras resa genom Finland tror jag räckte typ 3-4 dagar. Första kvällen blev Timo förbannad, och sade att han blir så här då han har högt blodsocker. Han skulle måste åka hem, eftersom han inte hade nåt insulin med sej. Men ändå fortsatte de sin resa. Hmm. Om han inte fick nåt insulin skulle han nog inte överlevt de där dagarna inte… Kanske han lånade insulin av sin far, inte vet jag, det framkom aldrig. Ett par gånger såg man dessutom att Timo åt godis för att få upp blodsockret, vilket ju oxå skulle vara helt onödigt om han inte stuckit insulin alls på ett par dagar, men lär nog inte bli så hemskt låg då… Så, som sagt. Svårt att få en diabetikers liv realistiskt på film… Kanske man inte ska vara så kristisk…

Slut gnällt om diabetesen, fin film varjefall :) Och Samuli <3 Hih.

Förresten är Vesku Loiri IRL typ 2 -diabetiker, och gett dibetesen ett ansikte utåt i Finland. Han har nyligen gått ner massor i vikt (40 kilo tror jag) och varit mycket i media och berättat om hur mycket bättre hans sjukdom blivit. TUmmen upp till honom :)

2 kommentarer Lägg till

  1. Malin skriver:

    Vad störande att dom inte kunnat skildra diabetesen bättre om dom ändå valt att ta med sjukdomen i filmen, speciellt om Vesku själv har diabetes…

    Kiva att det annars va en bra filmupplevelse!

  2. Mamma skriver:

    Jag tycker som du att filmen var jättebra, där fanns både humor och allvar. Och som du ju vet är Samuli och Vesku också mina favoriter.:)

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

w

Ansluter till %s