Tyckt synd om mej själv…

.. för så fungerar jag. Får jag skit i nacken, tycker jag synd om mej själv och skiter i allt. Så är det bara. Läkaren hade inget bra att säga åt mej igår, så idag har jag brytt mej noll och haft högt blodsocker hela dagen. Dessutom har jag idag och igår ätit allt flottigt och sött, tröstätit, istället för att börja banta som läkaren sade att jag måste göra.

Därför saknar jag Åbolands sjukhus. Där försökte de alltid kämpa vidare, trots att det kom lite bakslag ibland. De trodde alltid på mej att det här klarar jag och hjälpte mej att få inspiration att försöka lite bättre igen. Det gör de inte på ÅUCS. Tvärtom. Att ens hba1c stigit är dåligt enough. Då behöver man inte höra mera skit. Det är tillräckligt skit. Så är det.

Kanske vi alla fungerar olika? Därför är det synd att man sällan träffar samma diabetesläkare på ÅUCS. Alltid olika läkare, och alltid får man förklara samma saker på nytt (som t.ex. att det är jättekonstigt att jag redan är 31 år och inte ännu planerar nån graviditet, har de nån pappakandidat på lager kanske?). Kanske de skulle lära sej att jag hellre behöver en klapp på axeln då det gått dålig än att få höra mera predikan. Det har inte rätt effekt på mej. Det gör mej bara mera rädd att gå tillbaka dit nästa gång. Tänk om det gått ännu sämre sen. Hur arga är de inte sen? Känns ibland som om man söker sej bra för att hålla diabetesläkarna glada, istället för att själv må bra… Känner ni igen er?

Samtidigt att jag ju vet att det är mitt eget fel att både hba1c och vikten stigit. Klart att det är mitt fel, men ändå. Suck.

En sak har jag funderat på idag. Diabetesläkaren frågade mej igår om nån i min familj har typ 2 diabetes. Och då jag svarade nekande sade hon typ: ”åh, konstigt!”. Vad menade hon med det? Att det är konstigt att ingen fått typ 2 fast hon tyckte jag var så tjock eller?

Nåja. Idag har varit en sån här dag, imorgon känns det troligen redan bättre. Nu känns det bara skönt att jag inte behöver åka dit före februari.

5 kommentarer Lägg till

  1. cattasblogg skriver:

    jäftte bra skriveet. ja förstår dig helt. ttycler de är skitjobbigt att gå till läkare . men ja har istl jätte bra kontakt med min ssk.

    prova hålla nära kontakt till henne om du har en bra ssk dvs.
    kanske handlar om en små indtällning av pumpen

    ja lade in flera olika klockslag där jag har oliks enheter.

    tror jag går.på fem olika kloclslag dvs

    kl 00, 06,11,15,22 med olika enheter.

    kanske de ka vara ngt?
    kram catta

    1. ninnukka skriver:

      Tack Catta! Min basal är nu uppdelad i fem tider och läkaren tyckte nog basaldoserna verkade bra, det var nog mera mej och kolhydratsräkningen det var fel på… Kram på dej!

  2. Hanna skriver:

    Först av allt: En jättebautakram till dig! Det är inte lätt att vara till lags och visst blir man nere av att det går åt fel håll. Jag har också upplevt att man går till sjukhuset för att uppfylla läkarnas önskemål, de tittar på siffror en gång om året och tycker och tänker godtyckligt kring dem.

    Du vet ju att jag också skrivit om detta med vikt och diabetes, det är en svår balansgång, ofta svårare än för andra upplever jag. Pumpen kommer in i ens liv och gör drastiska förändringar. Sen upplever jag att det blir som ett slut på smekmånaden och det blir en aning svårare att ställa in. Man kräver plötsligt mer insulin och kilona kommer som ett brev på posten. Riktigt dålit bemötande att haka upp sig på vikten tycker jag, det är väl ändå diabetesen man går för…

    Jag har också haft riktigt hoppigt nu under semestern, ömsom lågt och ömsom högt… Helt ärligt så struntar jag i det. Semestern ska vara fylld av sommarminnen, inte blodsockerminnen. Vi gör så gott vi kan men vi är ju inga robotar heller. Det är så lätt att skylla på sig själv och tycka att man gjort fel men du får tänka som så att det är den här nyckfulla sjukdomen som inte skött sig trots att du gjort allt du kan. Ibland blir det knas ändå.

    Så fort vi landat i pumperiet efter smekmånadens slut så kommer nog kilona att ge sig av också!

    Kram!

    1. ninnukka skriver:

      Tack snälla Hanna! Skönt med andra diabetiker som förstår vad man går igenom.

  3. Sandra skriver:

    Mina diabetessköterskor har någon gång sagt (iallafall den trevligare av dem) åt mig att det ju inte är dem jag ska försöka göra nöjda med mina blodsockervärden, utan mig själv. För de mår inte sämre av att jag mår dåligt :P Och det var just någon såndan gång när jag beklagade mig över att det känns så dumt att komma dit med så dåliga värden.

    Så länge man inte struntar helt i sin sjukdom så kan det bara bli bättre, det är ju man själv som styr!! :)

    Kram!

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s