Det här med begravning

on

Att gå på begravning är väl kanske det mest tråkiga man ”hamnar” göra här i livet. Jag har aldrig behövt delta i en kompis begravning förut och jag hoppas innerligt att det dröjer en evighet tills det nästa gång blir aktuellt.

Trots att jag inte vill gå på begravning, känns det nu jätteledsamt att jag inte har möjlighet att delta i kompisens begravning, han som avled på min födelsedag för en vecka sen. Jag är i Spanien just då.

Jag tror inte på ”ett sista farväl” eller ”en sista resa”. Inte alls! Jag tror att de som gott bort alltid finns med oss och jag tror verkligen vi kommer att träffas igen.

Nå ja, inte vet jag nu vart jag vill komma med det här. Jag är ledsen för att inte kunna delta i   begravningen och jag har beställt min livs första kondoleans.

Det blev en från Diabetesförbundet. De är ju hemskt tråkiga och ”gamla”, men det blev en med skärgårdsmotiv, tycker det passar Hanni, skärgårdspojken. Den är utan vers, skall försöka skriva nånting själv i den. Få se. Troligen kopierar jag ändå nån text från nätet. Voj usch, hoppas verkligen jag inte behöver fundera på sånt här på länge igen.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

w

Ansluter till %s